Förbereda lerjord á la Göteborg

Marken under Göteborg och hisingen består mestadels av lera och på den del av kolonin där vi har vår lott har det dessutom förr i tiden stått ett hus där man förstärkt upp marken ytterligare med riktig blålera. Det blir en utmaning att odla på denna del av kolonin men förhoppningsvis så binder leran fukt så vi inte behöver vattna så mycket och bevarar näringen som annars ofta går igenom den lite mer lättodlade sandjorden. Som kompensation är det den absolut den soligaste delen av kolonin och har en underbar utsikt över de andra lotterna och vattnet.

[column type=”one-half” last=”false” ]

[/column]

[column type=”one-half” last=”true” ]

[/column]

Så hur förbereder man lerjord för odling?

Det verkar som att det inte odlats så aktivt på lotten på ett antal år så vi får börja från noll, inte en enda buske att ta till vara på utan bara en massa ogräs att rensa bort och stenhård lerjort att sätta spaden i. Vi startade med att bestämma hur vi vill ha designen, lotten är ca 25 kvm stor och det blir en liten plats för bord och stolar, 3 stycken pallkragar och resten friland.

Från mitten av mars har Nick grävt, vänt och hackat sönder lerklumpar med några dagars mellanrum för att lufta jorden och det börjar bli lite bättre struktur nu. Optimalt hade varit att göra detta på hösten så hade lerklumparna frusit sönder men det får bli att göra till hösten igen.

Om jorden inte behöver grävas om kan man ta en grep och luckra jorden utan att gräva om den. Orsaken till att man helst inte skall gräva jorden är att mikrolivet störs. En del varelser lever på ytan och klarar sig inte längre ner medan andra trivs bäst längre ner.

Jordförbättring

Gräva eller inte gräva?
Det verkar finnas två “skolor” för att hantera lerjord. En del hävdar att all lerjord absolut måste grävas om minst en gång per år, helst på hösten. Andra hävdar att man aldrig bör gräva runt i sin jord.

De som tycker att man ska gräva menar att det luckrar upp och att man samtidigt kan tillföra mullämnen som ger struktur. De som inte gräver menar att varje gång man gräver förstör man jordens naturliga struktur med dess hålrum för vatten och näring. De visar på att den uppgrävda jorden börjar falla ihop efter mycket regn och att jorden förblir mer packad än där den fått vara ifred. Dessutom menar de att grävningen stör mikrolivet som då gör ett sämre jobb och att du hellre ska förbättra strukturen genom att tillföra organiskt material ovanifrån. På senare år är det icke-grävarna som fått störst gehör men grävarna är många och de lyckas också med sin odling. Låt oss hoppas att vi då lyckas nu när vi grävt vår jord!

Mull
Växter behöver näring för att växa, och näringsämnen i jorden är upplösta i vatten. Rinner vattnet för snabbt genom jorden behåller den inte näringen. Samtidigt får inte jorden vara för tung och binda för mycket vatten som en ren lerjord gör. För att få en bra struktur på jorden är det bra att gräva ner mull. Mull innehåller inte näring utan är till för att göra jorden porös, binda näringsämnen och vatten. Kväve är ett viktigt näringsämne, som växterna måste få i sig genom jorden.

Genom att jordförbättra med organiskt material som kompost eller olika mullprodukter hjälper man mikrolivet som i sin tur hjälper växterna. Eftersom mikrolivet finns i det översta jordlagret är det bäst att lägga jordförbättringen ovanpå och låta maskarna krypa upp och hämta det de vill ha. Alternativt kan man mylla ner materialet försiktigt i ytan. Eftersom organiskt material förbrukas är det viktigt att fylla på med nytt varje år.

Planteringsjord i säck innehåller ofta nedbruten mull och torv och ofta inte så mycket näring så det är bra att köpa en onedbruten mull och gödsel för att förbättra både den köpta och existerande jorden.

Vi har köpt barkmull som vi gräver ner i jorden.

Gödsling
Gödsla jorden minst en månad innan plantering. Om det är första gången man gräver i landet såsom vi nu gör behövs en grundgödsling. Typ av gödsel som är bra är kogödsel, komposterad hästgödsel el hönsgödsel (du behöver gödsla ytterligare 1 gång under säsongen). Gräv ned organiskt gödsel såsom såsom kyckling eller kogödsel ca 1,5 dm ner i jorden och sprid sen ca 2-3 cm tjockt ovanpå jorden alternativt tillsätt specialgödsel för grönsaker. När grönsakerna har planterats, kontinuerligt ge ytterligare gödsel utifrån växternas specifika krav. De flesta grönsaker kräver gödselmedel runt deras bas, ungefär 1 dm bort från sin stam. Ett alternativ till det organiska materialet är att använda torra specialgödsel för grönsaker enligt anvisning, eftersom de är lättare att applicera på marken.

Kalk behövs inte så ofta. Vart 3-4:e år räcker. Leran har tillräckligt mycket näring i sig så det är inte nödvändigt att kalka oftare.

På våren är jorden fortfarande rätt blöt så vattna inte i onödan. Marktäckning minskar också behovet att vattna.

Kompost är också det bästa att tillföra jorden om man har tillgång till det.

Tips för jordförbättring

• Så gröngödslingsgrödor som klöver och ärtväxter. Det täcker marken, växer fort och ger biomassa som kan myllas ner. Växterna samlar också kväve från luften och för ner till rötterna vilket också berikar jorden. Växternas rötter luckrar även upp jorden.
• Tillför kompost. Trädgårdskomposten är inte så näringsrik men innehåller mull och biologiskt liv.
• Marktäck eller mylla ner gräsklipp, grönsaksrens, löv, torkat ogräs och annat som man får från trädgården. Det blir en utmärkt gödning och jordförbättring.
• Tillför välkomposterad (brunnen) stallgödsel. Mycket av näringsämnena har hunnit försvinna från stallgödslet när det brunnit, men gödslet har en bra struktur som förbättrar jorden.

pH värde och kalkning
All odling innebär att jorden gradvis försuras. Hur sur jorden är mäts genom pH-värde. Om du kalkar jorden kan du hjälpa till att bibehålla pH-värdet eller höja det. Kalkning påverkar också jordens struktur och odlingsegenskaper. Det kan underlätta brukning och rottillväxt på vissa jordar, samtidigt som det ökar tillgängligheten av fosfor. Upptag av giftiga tungmetaller motverkas också med kalk som exempelvis kadmium. De flesta växter kommer att växa bra i jord som har ett pH-område av 6,5-7,2. Hur mycket kalk man bör tillföra för att höja pH-värdet beror på markens lerhalt och mullhalt. Det behövs mindre kalk på lätta jordar än på lerjordar för att höja pH-värdet. Använd en pH-meter för att ta reda på jordens pH.

Köpte en påse med kalk också och läser bakpå påsen för grönsaker: Kalka jorden med 1kg kalk per kvm vartannat år. Kålväxter vill ha ett pH på 7-7,5 och bladgrönsaker 6,5-7. Potatis 6-6,5. Jag läste tidigare att lerjord behåller näringen väl och det inte behövs kalkas så ofta så lite tveksamt hur vi ska göra eftersom vi inte vet hur jorden har används tidigare.

Vi har köpt 3 pallkragar + 1 liten till kompost och en massa jord och gödsel. Vi testar med att blanda 2 säckar planteringsjord med 1 säck kogödsel och en säck barkmull i varje pallkrage.

Kompost
En trädgårdskompost behöver inte vara mer komplicerad än en hög på marken med skörderester, löv och gräs. Men för att skynda på nerbrytningen behöver du begränsa den i sidled för att hålla fukten och värmen. Du kan använda nät, trätrallar, flätade pilestaket eller det allra enklaste – färdiga pallkragar. De är toppen att ställa på varandra, tre fyra stycken i höjd och fylla med grönt avfall. Det bästa är att satsa på två likadana behållare vid sidan om varandra, men den andra för andra årets efterkompostering behöver inte bestå av fler än en till två pallkragar. Behållaren ska vara öppen både nertill och upptill så att komposten får kontakt med den underliggande jorden och överskottsvatten kan rinna bort. På våren gräver du om fjolårets kompost genom att med en grep lägga över det grövsta materialet från hösten längst ner i den andra, tomma behållaren. Allra underst i låda 1 finns nu den färdiga myllan som kan behöva grovsållas innan du använder den.

[column type=”one-half” last=”false” ]

[/column]

[column type=”one-half” last=”true” ]

[/column]